TUTLAYT DI TIMAWIT
Aḍṛis n tedmi sɣur:
Amar Tafat
Tutlayt Tamaziɣt d yiwet n tutlayt yessewhamen deg timawit, teẓweṛ amzun d ttazemmurt, tessɛa azbu d wektay ameqqran, agdud-is aqbuṛ yettutlay-itt akken tella, yeṭṭef ayen din n tmussniwin segs, ama d amawal-is, neɣ d ttasekla-s, d ttmedyazt-is, maca s wudem n timawit, yiwen deg ymazrayen ur d-yenni melmi tella tettwasɣer, ama d Herodote, neɣ Salluste, maca iban deg wasmi tella tettwaselmad. Iɣerbazen n tegles, yecban wid n Tegrigit, amfelsuf Sukrat, a naf yesselmad deg tebḥirt (dans un jardin), iɣerbazen n zik yezmer ad ilin d ttijmuyaɛ, ssɛan iselmaden d imussnawen, sselmaden di beṛṛa. Yal taddart neɣ yal tamdint tessɛa aɣerbaz d iselmaden-is. Yezmer wakud, tamsirt i-d-ttawin, d ayen yecban amawal, amezruy, tamedyazt, timucuha, tiqennaẓ, inzan, artg... Acku akken nettwali s tmuɣli nneɣ talqayant, tutlayt Tamaziɣt tuṣka ɣef tussna taqbuṛt, tessɛa awalen-is di yal taɣult (taqbuṛt) deg wasmi tella teǧhedd, amedya : ismawen imekwan, wid n tesnagurt, wid n yillel, wid n tineḍi, wid n yemdanen, wid iɣersiwen, wid n tfellaḥt, wid n yemɣan, tessɛa tajeṛṛumt-is, tutlayt tuṣka ɣef ismawen, imyagen, tizelɣiwin, wigi s-umata ad frurin s wudem n tussna alama neẓṛa taɣessa n tutlayt s-umata(ẓṛet tajeṛṛumt M.M. d ttesnilsit n S.Ck.)
Tamaziɣt ar tura tegwra-d s timawit, abrid-is yettiḍɛif ugar d wugar, d leqbayel d imucaɣ i-tt-iḥerzen s waṭas. Leqbayel ttran tasertit d umezruy s waṭas, sskeflen-ed amezruy n Imaziɣen rnan nuɣen fellas seg 1980 armi d ttura, d imi i-tt-ssawḍen ɣer udabu tuɣal d ttutlayt tunṣibt, Imucaɣ ḥerzen tira-s, llaṣel n tira ur yejli ara. Icawiyen d Imẓabiyen ssɛan imeɣnasen n Tmaziɣt di 80, ɣas agdud ur tudef ara nezzeh tsartit n Tmaziɣt maca yella weḥric degsen iḥerzen awal n Tmaziɣt. Ɣer taggara-ya a naf d nutni i-yɛemṛen amaṭṭaf Tv4 Tamaziɣt, nessarem a-tt-ssfuktin d asfukti, ad gen tadukli d ttegmatt din-a, imi tella yagi tegmatt n wehni d umezruy. D acu n wemgarred yellan ger Ucawi d Wemẓabi d Weqbayli, neɣ d Utergi ? Akken llan d atmaten Imaziɣen.
AMAR TAFAT, TIMIZAR
--------------------
Amawal :
Herodote : historien grec. Av.J.
Sallust : historien Romain. Av.J.
Timawit : oralité
Azbu : résistance
Aktay : souvenir, mémoire
Taɣult : domaine
Amaceɣ, Imucaɣ : Targui, Touaregs